Parlamentarism började utvecklas under 1700-talet och idag är det ett vanligt förekommande styrelseskick bland västvärldens demokratier, bland annat i Sverige. I praktiken innebär parlamentarism att regeringen i landet är beroende av stöd, eller åtminstone tolerans, från landets folkvalda församling. I Sveriges fall är den folkvalda församlingen Riksdagen, som är belägen i Riksdagshuset på Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Riksdagen består av 349 ledamöter, och dessa är folkvalda i någon av landets olika valkretsar från norr till söder som representanter för sitt parti. Arbetet i riksdagen leds av talmannen, som också är riksdagens främste representant. Vidare är Sverige en monarki med en kung som landets statschef, denna roll som statschef är dock endast ceremoniell vilket innebär att kungen saknar reell politisk makt. Sammantaget brukar beteckningen konstitutionell monarki ges på Sveriges statsskick.

Riksdagsval

Val till Sveriges riksdag sker den andra söndagen i september vart fjärde år, samma dag är det även val till landsting och kommuner. Det är Valmyndigheten som ansvarar för planering och samordning inför valen. Det råder lika och allmän rösträtt för alla svenska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år. Kvinnor fick rösträtt efter ett riksdagsbeslut 1919 och riksdagsvalet 1921 var det första som kvinnor deltog i.

Hur de politiska valen i Sverige går till mer exakt regleras i vallagens bestämmelser. En viktig regel som ofta kommer till tals i samband med att det görs olika opinionsmätningar är den så kallade fyraprocentsspärren. Den innebär att för att ett politiskt parti ska få vara med i fördelningen av mandatplatser i riksdagen, krävs att partiet lyckats nå ett valresultat där de fått minst 4 procent av rösterna i hela riket. Spärren infördes efter reformer 1968. Ett undantag från spärren är dock om ett parti däremot lyckats få minst 12 procent av rösterna i en enskild valkrets. Sverige är indelat i totalt 29 valkretsar och indelningen liknar den länsindelning som finns.

Politiska partier

De politiska partierna i Sveriges riksdag mandatperioden 2014–2018 är:

  • Socialdemokraterna (S), som är ett socialdemokratiskt parti
  • Moderata samlingspartiet (M), som är ett liberalkonservativt parti
  • Sverigedemokraterna (SD), som är ett socialkonservativt parti
  • Miljöpartiet de gröna (MP), som är ett grönt ekologiskt och feministiskt parti
  • Centerpartiet (C), som är ett grönt socialliberalt parti
  • Vänsterpartiet (V), som är ett socialistiskt och feministiskt parti
  • Liberalerna (L), som är ett socialliberalt parti
  • Kristdemokraterna (KD), som är ett socialkonservativt parti

I riksdagsvalet 2014 blev Socialdemokraterna största parti med cirka 1,9 miljoner röster vilket utgjorde 31 procent av samtliga röster. Näst största parti blev Moderata samlingspartiet med cirka 1,5 miljoner röster vilket utgjorde 23,4 procent, följt av Sverigedemokraterna med cirka 800 000 röster vilket utgjorde 12,9 procent. Kristdemokraterna blev minsta parti och klarade precis fyraprocentsspärren med sina 4,6 procent. Feministiskt initiativ (Fi) var närmast bland partierna bakom de åtta riksdagspartierna att ta sig in i riksdagen med ett valresultat på 3,1 procent. Valresultatet resulterade i ett regeringsskifte, där den tidigare så kallade Alliansregeringen med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna avgick och Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven utsågs till statsminister i en minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna.