Frankrike har en tydlig maktdelning inom sitt politiska system och har ett så kallat semi-presidentialistiskt statsskick, vilket är en blandning av parlamentarism och presidentialism. Reglerna om statsskickets grunder återfinns i den franska konstitutionen som skrevs i samband med bildandet av den femte republiken under president Charles de Gaulles ledning 1958.
Den lagstiftande makten är organiserad genom ett tvåkammarsystem med nationalförsamlingen och senaten. Nationalförsamlingens beslut väger tyngst och i fråga om lagstiftning har de den avgörande rösten. Vidare har nationalförsamlingen större kontrollmakt än senaten, då det är i denna kammare som den franska regeringen skulle kunna avsättas genom misstroendeförklaring. Nationalförsamlingens totalt 577 ledamöter är folkvalda till skillnad från senaten vars 348 ledamöter väljs av lokala församlingar.
Den franska presidenten har rollen som statschef. Av denna roll följer befogenhet att utnämna och avskeda regeringen, däribland premiärministern som är regeringschef. Presidenten leder således regeringens politik indirekt genom premiärministern.
>Presidentval hålls vart femte år och genomförs i två omgångar förutsatt att inte någon av kandidaterna får mer än hälften av rösterna redan i den första omgången. I presidentvalet 2017 var det de två kandidaterna Marine Le Pen och Emmanuel Macron som gick vidare från första till andra omgången. Macron segrade med cirka 66 procent av rösterna och utnämndes till Frankrikes president och den yngsta statschefen sedan Napoleon Bonaparte 1804.