Sveriges statsminister sedan hösten 2014 är Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Han tillträdde ämbetet efter riksdagsvalet 2014, då det skedde ett regeringsskifte i Sverige där Löfven utsågs till statsminister i en minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Löfven efterträdde Fredrik Reinfeldt, som hade varit statsminister i den Alliansregering som regerade i två mandatperioder åren 2006–2014.
Löfven tillträdde posten som partiledare för Socialdemokraterna den 27 januari 2012, det vill säga bara lite över två år innan riksdagsvalet 2014 skulle äga rum. Han efterträdde Håkan Juholt efter att denne varit inblandad i den så kallade Juholtaffären som hade blossat upp i nyhetsmedia under hösten 2011. Löfven tog alltså över ett parti i mer eller mindre kris.
Innan Löfven blev partiledare var han känd som förbundsordförande i
fackförbundet IF Metall inom LO. Han tillträdde posten som förbundsordförande i januari 2006. Dessförinnan hade han bland annat varit biträdande förbundsordförande i IF Metall och ombudsman för Svenska metallindustriförbundet. Innan han blev verksam i fackföreningar hade han fram till 1995 arbetat som svetsare vid försvarsindustriföretaget Hägglund & Söner i Örnsköldsvik.
Statsministerns uppgifter
Regeringen har den högsta verkställande funktionen i Sveriges politiska system. Statsministern, som leder regeringen och är myndighetschef för regeringskansliet, innehar således den högsta positionen inom den verkställande makten. Statsministerämbetet har funnits sedan mars 1876, då det tidigare högsta ämbetet justitiestatsminister delades upp i ämbetena statsminister och justitieminister.
Statsministerns främsta uppgift är som tidigare nämnts att leda regeringen. En viktig uppgift är också att utse regeringens statsråd. Med makten att utse statsråd följer även att statsministern ensam kan avskeda olika statsråd. Exempel på andra uppgifter är att representera Sverige utomlands. Det är exempelvis statsministern som företräder landet i Europeiska rådet inom EU och deltar vid olika toppmöten inom EU och andra internationella organ.