Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet är uppbyggt för att ge alla svenska invånare den vård och det stöd de behöver. Alla svenska medborgare har rätt till sjukvård, även de som söker asyl.
Vad räknas som hälso- och sjukvård?
- Vaccination: alla barn i Sverige erbjuds vaccination mot olika sjukdomar, exempelvis kikhosta, stelkramp och polio.
- Elevhälsa: i den svenska skolan finns ett så kallat elevhälsoteam (EHT). Elevhälsans uppgift är att ta vid där Barnavårdscentralens (BVC) arbete slutar. En del av det arbetet innefattar vaccination av elever. Elevhälsan ska även följa elevernas tillväxt och utveckling samt arbeta förebyggande med elevhälsa inom exempelvis psykisk ohälsa, livsstilsfrågor, utanförskap etc.
- Tandvård: det finns såväl offentlig som privat tandvård i Sverige. Den offentliga tandvården, som sköts av kommuner och landsting (SKL), kallas för Folktandvården. Det finns också flertalet privattandläkare runt om i Sverige. Reglerna för kostnader är lite olika beroende på vilken tandläkare man väljer. Många privata tandläkare väljer dock att följa Folktandvårdens taxa.
Den mesta tandvården i Sverige idag handlar om förebyggande vård och specialisttandvård; det innebär att varje svensk medborgare bör uppsöka tandläkare regelbundet för att hålla tänderna friska. Alla invånare som är under 20 år erbjuds gratis tandvård, såväl hos Folktandvården som hos privattandläkare. Barn och ungdomar får regelbundet en kallelse för olika undersökningar och behandlingar, medan vuxna själva har ansvar för att boka tid för tandvård.
- Ungdomsmottagningen: på en ungdomsmottagning kan personer som är mellan 12 och 20 år (i vissa kommuner upp till 25 år) söka vård och stöd. Vanligtvis uppsöker man ungdomsmottagningen för att man vill ha någon utomstående att prata med om sex, relationer och samlevnad, man känner sig deprimerad, orolig eller stressad, har ett problematiskt förhållande till mat, vill få hjälp att skydda sig mot graviditet och könssjukdomar eller har andra frågor och funderingar som ungdomsmottagningens utbildade personal kan hjälpa till med. Oftast rör det sig om gratis rådgivning, och personalen har tystnadsplikt.
Rättigheter och skyldigheter
Endast när det gäller lagen om särskilt stöd för funktionshindrade (LSS) har man som medborgare rätt att utkräva vissa tjänster. Vårdgivare däremot, har en lagstadgad skyldighet gentemot medborgarna att tillhandahålla vissa tjänster.
2010 ändrade man hälso- och sjukvårdslagarna i Sverige, i syfte att förstärka patientens ställning gentemot sjukvården. I korthet innebar förändringarna att verksamhetschefens ansvar utökades när det gäller att tillgodose patientens behov av trygghet, säkerhet, samordning och kontinuitet. Det innebär att varje patient har rätt till en fast vårdkontakt. Även Landstingens skyldigheter utökades, bland annat när det gäller att tillgodose patienten möjlighet till förnyad medicinsk bedömning.
Som patient fick man även rätt att välja vårdgivare. Det betyder att Primärvården måste organisera sig på så vis att patienten kan välja vårdcentral (eller motsvarande) i det landsting man är bosatt i (lista sig på valfri vårdcentral).