De svenska departementen sorterar under Regeringskansliet. De har som regel ett ansvarigt statsråd som verksamhetschef. Det finns emellertid ibland statsråd utan departement, de så kallade “statsråden utan portfölj”. Ett annat vanligt begrepp för statsråd är minister. Antalet departement fluktuerar, ibland är de fler, ibland färre. Namnen på departementen ändras också ibland för att markera en ny inriktning på departementet. Några av de viktigaste departementen har existerat, med i stort sett oförändrat ansvarsområde, ända sedan 1840.

Finansdepartementet anses ofta som det viktigaste departementet. Det beror till stor del på att Finansdepartementet håller i pengarna och fördelar dessa till de övriga departementen. Det sker således en “förhandling” mellan finansdepartementet och de övriga departementen om budgeten. Finansdepartementet försöker begränsa statens utgifter och de övriga departementen försöker få tillräckliga medel för att kunna sköta sin verksamhet. Varje departement har ett styrande statsråd, vilken har en statssekreterare som sin närmaste tjänsteman på departementet. På utrikesdepartementet kallas denne högste tjänsteman för kabinettssekreterare. Det är främst statsrådet, statssekreteraren och deras stab som är de politiskt tillsatta tjänstemännen på departementen. De allra flesta anställda på ett departement är opolitiska tjänstemän, och de stannar alltså för det mesta kvar även om den politiska styrningen av departementet förändras efter riksdagsvalet.

Departementen arbetar med att göra utredningar, komma med lagförslag och utarbeta riktlinjer och propositioner inom sina verksamhetsområden. Det är ofta de opolitiska tjänstemännen som arbetar med att förbereda sådana frågor som sedan regering och riksdag får ta beslut om. Jämfört med andra länders departement är de svenska oftast avsevärt mindre vilket beror på att vi i Sverige har lagt över ett stort ansvar och arbete på våra myndigheter. Utrikesdepartementet är dock ungefär i samma storlek som motsvarande departement i de flesta jämförbara länder. Under utrikesdepartementet sorterar till exempel våra ambassader och konsulat runt om i världen.

Departementen sysslar alltså med olika frågor, och ibland med olika delar av samma frågor. Vi kan ta exemplet tjänstebilar för att förtydliga. Finansdepartementet bestämmer om de finansiella aspekterna av tjänstebilarna. Alltså om förmånsbeskattningar, bonus malus, trängselskatter och dylikt. Miljödepartementet bestämmer om miljöreglerna som ska gälla för tjänstebilar och förmånsbilar och om utsläppskriterier med mera. Alltså kan olika departement ha ansvar för olika delar av samma fråga eller verksamhet.

Departementen

Här följer en mycket kort presentation av de departement som finns under Regering Löfven II. Vilken verksamhet som de ansvarar för kan man oftast lista ut genom namnet.

  • Arbetsmarknadsdepartementet. Tar hand om arbetsrelaterade frågor samt jämställdhet och mänskliga rättigheter.
  • Finansdepartementet. Arbetar med ekonomisk politik, budgetar och skatter.
  • Försvarsdepartementet. Har hand om försvarsfrågor.
  • Infrastrukturdepartementet. Allt som rör transporter och infrastruktur, IT- och postfrågor.
  • Justitiedepartementet. Ansvarar för rättsväsendet, migrations- och asylfrågor.
  • Kulturdepartementet. Tar ett brett grepp om kultur, media och språkfrågor.
  • Miljödepartementet. Har hand om statens miljö- och klimatpolitik.
  • Näringsdepartementet. Arbetar med statens bolag, landsbygd, innovation och tillväxt.
  • Socialdepartementet. Social omsorg, sjukvård och socialförsäkringar.
  • Utbildningsdepartementet. Ansvarar för utbildnings- och forskningspolitik.
  • Utrikesdepartementet. Har hand om landets utrikes-, handels- och biståndspolitik.

Som en paraplyorganisation över departementen finns statsrådsberedningen som ansvarar för att samordna och leda arbetet i regeringskansliet. Det är i statsrådsberedningen som det ansvariga statsrådet kallas för statsminister.