För att förstå hur riksdagsarbetet fungerar är de så kallade utskotten viktiga att ha koll på. Det finns 15 utskott som har varsitt politiskt huvudområde. Utskotten kan ses som “motorn” i riksdagsarbetet och det är i utskotten som olika förslag utreds och arbetas igenom innan de tas upp för omröstning i riksdagens kammare.

Beredningstvånget

Ett ärende med en politisk fråga eller annan policyförändring som i riksdagen väcks av antingen en riksdagsledamot eller regeringen ska alltid beredas i utskotten innan det sänds över för omröstning i riksdagens kammare. Syftet med detta så kallade beredningstvång i utskotten är att alla ärenden som riksdagen fattar beslut om ska ha blivit grundligt utredda, belysta och genomarbetade. Under beredningen kan olika utredningar göras och synpunkter från berörda myndigheter, sakkunniga och enskilda som berörs av den aktuella frågan hämtas ofta in. Beredningstvånget är alltså en sorts kvalitetsförsäkran.

Huvudregeln i riksdagsarbetet är alltså att det föreligger beredningstvång i utskotten. En huvudregel är dock ingen huvudregel utan undantag och det finns vissa ärenden som inte kräver beredning innan omröstning kan ske. Omröstning kan ske utan beredning när det gäller talmannens förslag till statsminister, yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga och yrkande om misstroendeförklaring gentemot ett statsråd eller regeringen som helhet.