De rättskällor som i svensk rätt står högst och har mest dignitet i den så kallade rättskällehierarkin, är grundlagar. Ytterst är det alltså alltid det som står i grundlagarna som gäller. Det finns fyra grundlagar, vilka är regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO).

Regeringsformen

Regeringsformen är den grundlag som reglerar huvuddelarna av statsskicket. I regeringsformen finns bland annat stadganden om folksuveränitetsprincipen, det vill säga att all offentlig makt i riket ska utgå från folket. Vidare finns regler om det proportionella valsystemet, om domstolarnas lagprövningsrätt och om förvaltningens oberoende och självständighet.

Som ett komplement till regeringsformen och för att tydligare förstå vissa bestämmelser i regeringsformen, används riksdagsordningen (RO). Riksdagsordningen är en lag om riksdagsarbetet och den är mer detaljerad än regeringsformen i det hänseendet. Lagen brukar sägas inta en sorts mellanställning mellan grundlag och lag. Huvudbestämmelserna i lagen kan enbart ändras med stöd av en kvalificerad majoritet i riksdagen medan tilläggsbestämmelser kan ändras som vanlig lag med ett enkelt majoritetsbeslut.

Mediegrundlagarna

De två så kallade mediegrundlagarna är dels tryckfrihetsförordningen och dels yttrandefrihetsgrundlagen.

Tryckfrihetsförordningen är den grundlag som reglerar frågor om tryckfrihet, skydd för vissa medier och offentlighetsprincipen. Lagen firade sin 250-års dag under 2016 och är med detta världens äldsta lag för allmän tryck- och yttrandefrihet i ett rike.

Yttrandefrihetsgrundlagen är den grundlag som innehåller regler om sändningar i radio, tv och på vissa webbplatser. I lagen stadgas bland annat att det råder censurförbud samt att upphovsmän till program på radio eller tv alltid har rätt till anonymitet.

Successionsordningen

Successionsordningen innehåller enbart några få paragrafer och är den i särklass kortaste av de fyra grundlagarna. Lagen kom till 1810 och innehåller bestämmelser om den svenska tronföljden, det vill säga vem som får bli kung eller drottning i riket.

Grundlagarnas funktioner

Grundlagar finns till för att ge konstitutionell kontroll och för att garantera medborgarna ett rättighetsskydd med vissa grundläggande fri- och rättigheter som inte kan inskränkas. Grundlagar och konstitutionalism kan sägas skapa viktiga maktbalanser mellan makthavarna, folkviljan och skyddet för olika minoritetsgrupper i samhället. Det är en mycket viktig del för att en demokrati ska förbli en demokrati på alla plan. Ges inte vissa grundläggande fri- och rättigheter och grundlagsskydd finns det nämligen en risk för att vad som brukar kallas “majoritetens tyranni”, vilket kan uppstå om det enda demokratiska måttet som används är att det finns allmänna och fria val.