Stäng
Kategorier
list
Stäng
Geografiskt

Att klandra demokratin är mycket allvarligt

Bildspelet laddas ...
Laddar...
I valet 1994 talades det varmt om den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det vill säga att endast sådana frågor skulle hanteras av EU där det fanns ett klart mervärde att ta beslutet på överstatlig nivå i stället för i det enskilda medlemslandet. Nu handlat det om att fler och fler frågor överförts till Bryssel, menar Leif Danielsson.

I år är det 20 år sedan vi folkomröstade om medlemskap i EU. Hösten 1994 gick Sverige till val.

Det var en i tid då Sverige genomgick sin värsta ekonomiska kris sedan trettiotalet.

Stämningen var sådan att man befarade ett scenario likt det vi nu sett i Grekland, och förhandlingsläget var på en bottennivå. Ja-sidan vann med en knapp majoritet.

Under 20 år, mellan 1994 och 2014, har en hel generation unga svenska väljare tillkommit, som aldrig fått en chans att säga vad de tycker om medlemskapet och dess villkor

Det avtal som omröstningen gällde var baserat på det så kallade Maastrichtfördraget, som togs ett par år tidigare.

Sedan dess har EU:s spelregler ändrats år efter år och inte mindre än tre nya grundfördrag har klubbats igenom och trätt i kraft: Amsterdamfördraget 1999, Nicefördraget 2003 och Lissabonfördraget 2009 alla med mer makt till EU.

Men inte vid någon av dessa viktiga förändringar har svenska folket tillfrågats i en folkomröstning om vad man tycker.

I valet 1994 talades det varmt om den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det vill säga att endast sådana frågor skulle hanteras av EU där det fanns ett klart mervärde att ta beslutet på överstatlig nivå i stället för i det enskilda medlemslandet.

Den principen har hånfullt åsidosatts. Det har istället bara handlat om att fler och fler frågor överförts till Bryssel.

Det är djupt olyckligt eftersom demokratin urholkas när beslut tas som aldrig har debatterats i någon valrörelse.

Att man kan klandra demokratin är speciellt allvarligt för en organisation som ger sig ut för att vara garanten för freden på vår kontinent.

Många är besjälade av tanken på ett federalistiskt EU

Under 20 år, mellan 1994 och 2014, har en hel generation unga svenska väljare tillkommit, som aldrig fått en chans att säga vad de tycker om medlemskapet och dess villkor.

Det är efter 20 år dags att kräva en omförhandling av det svenska medlemskapet och en ny folkomröstning.

Frågor om Sveriges EU-avtal avgörs inte i Europaparlamentet. Det är ändå av mycket stort värde att det i parlamentet finns ledamöter som har en annan syn på vad EU ska arbeta med än de etablerade partierna.

Alltför många av dagens EU-parlamentariker från de 28 medlemsländerna är besjälade av tanken på ett helt federalistiskt EU, en stat med Bryssel som huvudstad, där vi som väljare blir marginaliserade, med små möjligheter att påverka besluten.

Fortsatt överföring av beslut till Bryssel

Junilistan är det enda icke vänster- eller höger partiet som kräver en omförhandling av det svenska EU-avtalet.

De etablerade partier tycks nöjda med att fortsätta överföra besluten till Bryssel.

Läs nästa artikel