Ordet politik kommer från grekiskan och betyder statskonst. Med politik avses i en bred definition Politik alla åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet som berör kommuner, län, nationer och mellanstatliga förbindelser. Genom historien har olika statsskick och politiska former utvecklats sida vid sida. Politiken är ett statsvetenskapligt begrepp som används för att beskriva processer och taktik som ligger till grund för att fatta beslut som fäller frågor för en kommun, ett land etc., och som ofta även handlar om hur makt ska fördelas och utövas. Grundlagar utgör ofta stommen i det bygge av principer som reglerar ett lands funktionssätt.

I demokratiska nationer utgår den politiska makten från folket (demokrati betyder folkstyre), ofta utifrån så kallade grundlagar. I praktiken är det framför allt riksdag, regering, politiska partier och deras företrädare, intresseorganisationer och i viss mån massmedia som i praktiken utövar politik. I diktaturer är all politisk makt koncentrerad till en snäv krets som också vanligtvis tillämpar en strikt ensidig information och censur.

Statsskicket i en monarki kan vara antingen monarki eller republik. Om det är en monarki är den politiska makten dock avskuren från kungen numera och den ligger hos landets parlament och regering. Monarkin och monarken har en mer ceremoniell roll utan direkt politiskt inflytande i praktiken. I republiker har Presidenten en stor politisk makt. Ett lands riksbank har en viktig funktion i att stabilisera och garantera landets valuta. Riksbanken har ansvar för att ge ut pengar, finansiera landets behov genom att vid behov låna pengar, som när du lånar på till exempel vikanlan.se, genom att ge ut t.ex. obligationer m.m.

Politiska ideologier är synsätt som olika politisk åskådningar ger uttryck för. Konservatism, socialism, liberalism är alla politiska ideologier som ger uttryck för och beskriver hur de vill att samhället ska fungera, styras och ledas. Ideologierna har alltsedan den franska revolutionen år 1789 delats in i en höger-vänster-skala. Namnet kommer från hur representanterna satt i den franska nationalförsamlingen, till höger satt de konservativa och till vänster de mer radikala. Generellt vill de mer vänsterinriktade partierna att samhällets resurser ska fördelas jämlikt mellan medborgarna, medan de konservativa anser att en fördelning av ekonomiska resurser och politisk makt inte behöver ske för det är naturligt med ojämlikheter inom samhället. I Sverige av idag har vi förutom socialistiska, liberala och konservativa partier även ett nationalistiskt parti i form av Sverigedemokraterna. Från att under stora delar av andra halvan av 1900-talet varit styrt av Socialdemokratin har det varit regeringar av olika ideologisk inriktning under 2000-talet. De politiska partierna har blivit alltmer tvingade att samverka. Denna samverkan sker inom ramen för två politiska block, de röd-gröna och alliansen. Vid riksdagsvalet 2018 har vi i princip två lika stora block samt ett parti, Sverigedemokraterna, som ingen av de två blocken ännu aktivt har velat luta sig mot för att få accept för sin politik.